Senaste inläggen
Socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet ställer sig helt bakom det första sparpaketet som ska ge 200 miljoner redan i år. Moderaterna har sagt nej till neddragningarna i Ludvika lasarett. Bo Brännström (FP) har sagt att han personligen köper det mesta i sparpaketet. Men att han gör det "under galgen." Många års försummelse av ekonomin från socialdemokraternas sida har gjort att underskotten dragit iväg och därför måste det nu till stora besparingar, säger han. Vardagsrationaliseringar räcker inte längre, säger han.
- Men jag tror inte på att göra fyraprocentiga personalneddragningar rakt av som majoriteten förespråkar. Sådana panikbesparingar som slår blint kan göra mer skada än nytta. Även kliniker som inte utökat sin personalstyrka tvingas då dra ned lika mycket.
Antal vårdplatser på Ludvika lasarett behöver också utredas i förhållande till antal äldre, säger han.
- Vi har fler vårdplatser totalt än andra jämförbara landsting. Men det kan hända att det är i Falun man ska dra ned på vårdplatserna.
Han säger däremot ja till en flytt av dagkirurgin i Ludvika till Mora och Falun.
- Det finns ett gammalt beslut på att det ska ske när nya vårdblocket är klart. Nu sker det lite tidigare. Ett rimligt beslut utifrån patientsäkerheten.
Ju fler dagoperationer som utförs desto fler skröpliga patienter med allt svårare åkommor kommer att opereras och då krävs att de kan läggas in vid behov och tas om hand akut om något tillstöter under själva operationen, säger han.
Birgitta Sacrédeus (KD) pekar också på patientsäkerheten när det gäller dagkirurgin i Ludvika. Men sparpaketet som helhet har hennes parti inte tagit ställning till än.
- Vi ska göra det till landstingsstyrelsemötet 28 mars.
Lena Reyier (C) efterlyser konsekvensbeskrivningar av en rad sparförslag innan hennes parti tar ställning.
- Det är viktigt att se till patientsäkerheten och till medborgarnas behov.
Lisbeth Mörk-Amnelius, Dalarnas sjukvårdsparti, har inte heller tagit ställning.
- Jag kan inte ge några besked i dag.
Rolf Gunnarsson och moderaterna har redan berättat att de vill bevara Ludvika lasarett som i dag.
- Den dag en överläkare talar om för mig att det inte är en patientsäker vård på dagkirurgen på Ludvika lasarett kommer jag att ändra mig, säger han.
- Däremot kan Solsidans vårdcentral flytta in till Ludvika lasarett.
Det ser inte ut att bli något gemensamt förslag från oppositionen om det första sparpaketet på 200 miljoner i år. Samtidigt säger oppositionen ja till nya besparingar?
- Vi i moderater är öppna för gemensamma oppositionsförslag bortsett från neddragningarna på Ludvika lasarett och att ta ut en avgift för ambulanstransport. Och det är nödvändigt med ännu fler besparingar om landstinget ska klara det ackumulerade underskottet på nära en miljard och att ha en buffert för oväntade kostnader, till exempel för vård utomläns, säger Rolf Gunnarsson.
Sparpaketet ska upp igen på landstingsstyrelsen 28 mars och på fullmäktige 18 april.
Fyra dygn har nu gått sedan naturkatastrofen i Japan tog sin början:
- När det första stora skalvet kom var jag på lasarettet med en mamma och en månadsgammal bebis. Vi var i receptionen och skulle betala när allt började skaka. Vi lyckades ta oss till en pelare som vi kunde hålla i oss i. Jag försökte lägga mej över bebisen, för att skydda barnet från saker som föll ned från taket, säger Anna Hamakoji som är uppvuxen i Gagnef, och har även bott i Malung. 1975 flyttade hon tillsammans med sin japanske man till Tsuchiura.
Förstod du redan i samband med det första skalvet att detta skulle leda till katastrofala följder?
- Ja, jag har bott i Japan i 36 år, och jag har aldrig varit så rädd. Och sedan det första stora skalvet har det bara fortsatt med efterskalv. Jag räknade skalven, men när jag kom till 200 gav jag upp. Alla skalv gör att det är svårt att sova, jag har knappt sovit en enda minut sedan det första skalvet. Och jag blir lika rädd varje gång det blir ett nytt skalv, berättar Anna som till vardags driver affären Blomsteranna, men nu jobbar hon med att informera personer som inte kan japanska om var det går att få tag i vatten, när tågen går, och vilka sjukhus som är öppna.
Under det första dygnet efter det första skalvet fanns det ingen elektricitet i Tsuchiura (som ligger åtta mil norr om Tokyo):
- På fredagskvällen var det kolsvart, och det var väldigt kallt, så vi fick gå och lägga oss med kläderna på under täcket för att inte frysa. Nu har elen kommit tillbaka, däremot har vi inget vatten. Det får vi hämta på skolgårdar dit det kommer tankbilar, så man får åka dit med hinkar. De säger att det kan ta upp till två veckor innan vi får tillbaka vattnet. Dessutom är det ont om bensin, och det finns nästan ingen mat i affärerna, säger Anna som inte vet om hon kan bo kvar i sitt hus:
- Trots att vi inte bor i närheten av den "riktiga" katastrofen. Men även här är det många som är skadade, många hus är skadade. Vårt hus är skadat. När vi kom hem på kvällen efter det första skalvet var allt mitt svenska porslin sönderslaget, kylskåpet hade flyttat sig en meter från sin ordinarie plats, och vår veranda hade "halkat ned". Det kommer att ta väldigt lång tid att bygga upp allt igen, och vi vet inte ens om vi kommer att kunna bo kvar i vårt hus. Vi måste få någon att kolla om vårt hus är säkert. Men jag är väldigt tacksam över att alla i vår familj har klarat sig. Jag är tacksam över att vi lever, och inte är skadade.
Pressmeddelandet lyder: "Jägareförbundet Dalarna kommer även fortsättningsvis ta sitt ansvar för de djur som skadas vid viltolyckor och genomföra eftersök. Den stora vargpopulation som finns i Dalarna och angränsande län påverkar jakten och hundanvändningen på ett närmast brutalt sätt men trots detta får inte en frustration över rovdjurspolitiken innebära att lidandet för skadade djur vid viltolyckor förlängs i onödan. Det är jägarna och inga andra som har kunskap och möjlighet att genomföra eftersök på trafikskadat vilt. På många håll innebär dock vargens förekomst att eftersöket måste genomföras på annat sätt än tidigare. Istället för att släppa en hund som effektivt får stopp på det skadade djuret måste eftersöket genomföras med hund i lina. Eftersöket blir då många gånger inte lika effektivt och fler jägare måste kanske engageras men eftersöket skall genomföras. Vid de situationer där fler jägare måste engageras finns, enligt gällande föreskrifter, möjligheter till utökad ekonomisk ersättning om rovdjurssituationen så kräver. Arbetet med att försöka förändra rovdjurspolitiken kommer oförtrutet att fortgå med stor kraft men det sker inte på bekostnad av onödigt lidande för djur som skadats vid viltolyckor".
Moderaternas Sven-Olof Åsberg hade lagt en motion om att Älvdalen ska vara en vargfri kommun. Han hänvisade till resultatet av en tidigare folkomröstning i kommunen och ansåg att man kunde stödja ett sådant beslut på plan- och bygglagens fjärde kapitel, som bland annat handlar om skydd och hänsyn till olika allmänna intressen.
Kommunstyrelsen hade diskuterat motionen och föreslog fullmäktige att fatta ett sådant beslut. Mot detta reserverade sig Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som tillsammans kallar sig Hela Älvdalen. I en skriftlig reservation skriver Stig Olsson, S, att ett sådant beslut bara vore att underblåsa motsättningarna mellan ”varghatare” och ”vargkramare”. Hela Älvdalen håller med om andemeningen i motionen - att vargen inte ska inverka menligt på frilftsluv, fäboddrift och rennäring - men att som kommun deklarera den kommunala marken vargfri, det tror partierna kan påverka turismen negativt. De vill hellre arbeta för att beslut om viltvård och skyddsjakt ska fattas på mer lokal nivå än i dag.
I kommunfullmäktige vållade vargfrågan stor och lång debatt.
S och MP stod fast vid sin åsikt.
Peter Nygren, FP, föreslog att Älvdalens kommun ska arbeta för att fäbodbruket ska skyddas mot rovdjursangrepp, att rennäringen inte ska utsättas för återkommande rovdjursangrepp och att rovdjur som beter sig på ett avvikande sätt ska skjutas. Även han vill ha mer lokalt inflytande på rovdjursfrågor.
Nils-Åke Norman, M, höll i stort sett med om kommunstyrelsens förslag men ville lägga till att Älvdalen inte ska ha varg mot befolkningens vilja och att kommunfullmäktige ska arbeta för en vargfri kommun.
I världscupfinalerna startar de 50 bästa åkarna som kör fyra tävlingar på fem dagar.
Sprinten i Stockholm avgörs i klassisk stil runt Slottet på onsdag eftermiddag.
I Falun inleds tävlingarna på fredag med en prolog i klassisk stil över 3,3 km för både damer och herrar. Under lördagen står det pursuit på programmet, 2x5 km för damer och 2x10 km för herrar. Final Tour avslutas med jaktstartslopp i fri stil över 10 km för damer och 15 km för herrar.
Hulåns Mats Larsson och Johan Olsson saknas i det svenska herrlaget. Mats blev nyligen pappa till en dotter och Johan väntar på att bli pappa vilken dag som helst.
I den svenska truppen ingår utöver kvintetten som fortfarande kör för dalaklubbar även Hanna Brodin och Sara Lindborg, med rötterna i Falun, samt Maria Rydkvist som bor i Älvdalen.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 | 16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 |
||||||
|